Att lyssna och stötta

Alla befinner sig i olika utmaningar i livet. Vissa behöver sammanhang, någon som lyssnar, andra kanske medicin och behandling. Det är inte din uppgift att ta reda på det. Men du kan finnas där och inge hopp om olika stöd alternativ. Ibland kan det räcka att informera om stödet och sedan stanna där och följa upp hur det gått i ett senare samtal. Låt det ta tid (så länge det inte är akut).

Råd för samtal med någon som inte mår bra.

Visa att du finns där och att du bryr dig. Genom att vara nyfiken och intresserad.
Lyssna lyssna lyssna och fråga om personen vill ha råd innan du ger några. Oombedda råd och tips kan kännas som en uppläxning eller tillrättavisning vilket göra att personen kan känna sig fel och riskerar att skapa motstånd och avstånd.
Om du tror att personen behöver professionell hjälp. Uppmuntra personen att söka stöd. Kanske kan du vara med och ringa till vården eller följa med till första besöket om personen vill det.
Ibland kan det vara skönt med en paus. Kanske kan du vara frizonen där det finns utrymme till skratt och gemenskap, en paus från tankarna en stund. Det är mer värd mer än du anar.
Du behöver inte veta allt, det är till och med bra att du inte kan och vet allt. Det gör dig ofta mer nyfiken och till en bättre lyssnare. Du kan också be om att få kolla upp information till den unga och be om att få återkomma.

⇒ Kom ihåg att du inte behöver kunna allt när du har ett samtal. Du kan exempelvis säga att du ska kolla upp en kontaktuppgift och att du återkommer. Det är också alltid okej att säga “Jag vet inte, men jag kollar gärna upp det till dig och återkommer”

⇒ När vi har samtal som kan upplevas svåra är det viktigaste inte vad vi säger, utan vad vi faktiskt menar. Det är inget som kan göra det värre med att bry sig om någon annan. Om det är så att någon skulle verka upprörd eller ledsen utifrån det du sagt/frågat, kan du alltid be om ursäkt och förklara din intention. Det är också en del av att bygga relation och förtroende. Ex “Det känns som att min fråga inte landade bra. Jag ber hemskt mycket om ursäkt, det var inte min mening att såra dig.

Det finns många organisationer ser erbjuder chatt och samtalsstöd för unga. Länk till samlad information nedan

Stödfunktioner

Fundera på vilken miljö som blir bäst

Det är bra att ta samtal i lugn och ro utan att bli avbruten eller distraheras av verksamheten. En promenad där ni går bredvid varandra och befinna sig i rörelse kan vara bättre än att sitta mitt emot varandra i ett rum. Ofta kan det vara skönt att undvika ögonkontakt och att inte behöva känna sig bevakad, vilket det kan upplevas som när vi sitter mitt emot varandra. Ibland kan också samtalet tas successivt, genom att skapa en relation. Att exempelvis då och då fråga “Hur mår du?” “Hur har du haft det idag? Ju starkare relationen blir, desto lättare blir det för den unga att öppna upp.

Om du misstänker

Att någon har en destruktiv relation till mat eller självskadar på annat sätt

Undvik konfrontation eller anklagande. Det ger sällan relationen en trygghet. Istället kan du vara ärlig med det du ser och berätta att du vill hjälpa.
Undvik att prata exempelvis om mat, träning, självskada eller att värdera tillståndet. Utforska istället vad personen känner och tänker.
Du ska inte lösa personen. Hen är inget problem, utan har ett problem. Lyssna räcker långt. Försök förstå situationen som den unga upplever.

Klicka här för tips på kontakter att vända sig till för råd och stöd

Om du tror att någon är i behov av kontakt med vården

Ibland kommer de som vi möter behöva professionell hjälp. Om det är en akut krissituation med fara för någons liv ska vi alltid ringa 112 och ta hjälp. Om det inte är kris, men ni ändå ser att personen antagligen behöver hjälp från exempelvis vården kan vi göra följande:

Undersök om personen har kontakt med vården.

1) Om personen har professionell hjälp, undersök om personen verkar vara nöjd samt om personen har pratat med sin kontakt om det som den berättar för dig. Poängtera att det är bra att den öppnar upp sig för flera olika personer för att riskera att den känner skam och skuld i att ha öppnat upp sig för er. Om personen inte har berättat för sin kontakt, undersök varför, exempelvis är den rädd, då kan ni prata om den rädslan tillsammans. Har den gjort det men ej upplevt att den blivit bemött på ett bra sätt, undersök hur det gått till och kolla av exempelvis hur personen hade önskat blivit bemött. Se därifrån om den exempelvis vill och orkar prata med sin kontaktperson om det, alternativt informera om att hen har rätt att byta kontaktperson om det ej känns bra. Du kanske så fall kan vara behjälplig i den processen. Kom ihåg att våga stanna i de känslor som uppstår, allt behöver inte lösas på ett och samma samtal.

2) Om personen inte har en kontakt med vården.
Vi berättar om det vi upplever, att vi bryr oss om personen och informera om att personen kan få hjälp av vården, utforska exempelvis om personen velat söka vård förut, om den vet någonstans den vill söka eller om personen vill ha information om vart en kan söka. Våga även här stanna i känslorna som uppstår, kanske har personen tänkt söka stöd, men inte vågat, stanna då i rädslan och låt personen få berätta om denna rädsla. Kanske har personen hört i media att det inte går att få hjälp, låt personen berätta om rädslan, men våga också visa på information om att det går.
Om det finns ett motstånd, pusha inte, däremot kan du fråga om du får hjälpa till, exempelvis till ett första samtal eller liknande.

Klicka på knappen nedan för att komma till sidan som innehåller kontaktinformation.

Stödfunktioner

Verksamheter

som enklast går att nå inom kort tid är elevhälsan, ungdomsmottagning och vårdcentralen. Dessa verksamheter kan sedan göra en bedömning om vilket typ av stöd den unge behöver.

Elevhälsan,
På elevhälsa finns vanligtvis kuratorer och sjuksköterskor på plats för att samtala om det som kan kännas utmanande och svårt. De kan också hjälpa personen vidare om den exempelvis behöver kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin.

Ungdomsmottagning,
På närmaste ungdomsmottagning finns kuratorer på plats för att samtala om det som kan kännas utmanande och svårt. De kan också hjälpa personen vidare om den exempelvis behöver kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin.

Vårdcentralen
På närmaste vårdcentral finns bland annat läkare om du exempelvis tror att personen har en psykiatrisk diagnos och behöver hjälp av vården. De kan också hjälpa personen vidare om den exempelvis behöver kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin.

BUP – barn och ungdomspsykiatrin
Ställ frågor till BUP och sök efter din närmaste BUP-mottagning.
BUP
Ungdomsmottagning
Här kan du söka på närmaste mottagning
Ungdomsmottagningar
Vårdcentral
Här kan du hitta närmaste vårdcentral
Hitta vård