skyddsfaktorer styrkor & återhämtning

Skyddsfaktorer

Det finns faktorer som ökar vårt psykiska välbefinnande och fungerar som motståndskraft för psykisk ohälsa. Det kallas för skyddsfaktorer.

Skyddsfaktorer är positiva faktorer som ökar våra förutsättningar att må bra. Exempel på det är

Meningsfylld fritid
Att växa upp i trygga förhållanden
Goda relationer.
Att äta bra mat och att röra på sig

Varför det är viktigt att bli medveten om vad skyddsfaktorer är?

Vår psykiska hälsa kan förändras genom livet, den kan förbättras och försämras beroende på vad vi är med om. Att arbeta främjande med våra skyddsfaktorer kan hjälpa oss att skapa motståndskraft mot psykisk ohälsa och en resurs vi har när livet stormar.

Om vi är medvetna om vad som hjälper oss att må bra, VAD vi mår bra av och medvetenhet om vad vi kan påverka och fokusera på, skapar det förutsättningar att må bra, på kort och lång sikt.

Livsstil och våra vanor kan till exempel vara möjliga att förändra. Det är svårare att påverka vår ärftlighet eller uppväxt. Fokusera därför på att främja och stärka de skyddsfaktorer i livet som går att påverka, för det gör skillnad. 

Forskningen visar att hela 40 procent av vårt mående är ett resultat av vad vi gör med vår tid.

Det innebär att vi har stora möjligheter att påverka hur vi mår genom att reflektera över våra vanor och göra positiva förändringar, eller stärka det som du mår bra av.

Mentala tallriksmodellen är exempel på skyddsfaktorer. Men det finns fler resurser som är individuella för just dig.

Kanske är det ett sammanhang du mår bra av, vänner som får dig att må bra, ett intresse som du uppskattar eller god självkänsla.
Det är värt att fundera på vad som är viktigt för en själv.
Om du upptäcker att du behöver öka dina skyddsfaktorer är det bra att fundera på vad du skulle vilja förändra. Kanske hitta ett sammanhang eller hobby som du trivs med.

Styrkor

Vad vi tänker om oss själv påverkar hur vi mår.

Att fokusera på våra styrkor kan hjälpa oss till en mer trygg och positiv självbild. Att tänka negativt om oss själva får samma konsekvenser. Vi tänker mer negativt om oss själva.
Det är också bra att fundera på vilka styrkor du har. Det hjälper dig att använda dina resurser.

Hjärnan fungerar så

Tankar du tänker växer.
Så om du fokuserar på att tänka på dina positiva egenskaper växer dessa tankar sig större –>

Och ju mer positivt du tänker desto minde negativa tankar får plats.
Hjärnan har begränsat utrymme, så när du aktivt tänker positiva tankar fyller de ut mer utrymme i hjärnan och negativa tankar puttas ut.

Hjärnan är lite bekväm och tenderar att att tänka tankar du redan tänkt.
Den letar upp det bekräftar din känsla. Tänker du att du är en bra vän, kommer din hjärna spåra upp situationer som bekräftar det. Tänker du att du är en dålig vän, kommer din hjärna leta upp situationer som bekräftar det.

Det viktiga att ta med sig är att:

Hur vi tänker om oss själva påverkar hur vi känner oss. Genom att träna på att styra våra tankar att fokusera på våra positiva sidor mår vi bättre.

återhämtning

vad är stress

När vi är i en situation vi tolkar som stressig skickar hjärnan ut stressignaler, vilket påverkar kroppen fysiskt och vi får höjd puls. Det är hjärnans sätt att göra kroppen beredd på handling och fysisk aktivitet.

Vad är negativ stress

Negativ stress är när kraven är för höga i förhållande till vår förmåga att prestera, eller om vi får för lite återhämtning mellan stressande situationer. Långvarig och negativ stress kan göra oss sjuka och det ökar risken för infektioner, värk och spänningar i kroppen, nedstämdhet, oro och ångest.

Nyckeln är återhämtning

Det är viktigt att vi får pauser från stress och fylla på med ny energi. Återhämtningssystemet i kroppen aktiveras av inre lugn, ro och avslappning. Om livet inte erbjuder tillräckligt många stunder av lugn, behöver vi skapa ett inre lugn ändå, för att må bra på lång och kort sikt.

Det finns olika sätt att återhämta sig. Förutom vila kan återhämtning också vara att göra något kul, vara i naturen, ta en promenad eller umgås med någon du mår bra av. Vad som funkar bäst beror på dina behov som person.

Vi behöver få pauser från stressen så att vi kan vila och fylla på med ny energi.
Det farliga är inte stressen i sig – det är brist på återhämtning som kan bli farlig.

Generella tips för återhämtning

Försök äta mat med tillräckligt mycket näring och sova lagom mycket. Hjärnan och kroppen behöver få näring och sömn på ungefär samma tider varje dag för att funka bra och hantera stress.
Rör på dig varje dag, det brukar hjälpa mot stress. Men träna inte för hårt. Du kan till exempel ta en promenad, yoga hemma eller göra något annat som känns bra för dig.
Öva på att slappna av och lugna ner dig själv. Du kan till exempel testa andningsövningar (googla fram några som passar dig) eller bara vara ute i naturen.
Ta korta pauser när du pluggar. Det är viktigt att pausa några minuter då och då när du håller på med något i flera timmar.
Tänk på att vila även från stressande tankar. Det kan du göra genom att till exempel kolla på en serie eller lyssna på en podd du gillar, så att du kan fokusera på annat.
Träffa personer du tycker om och gör saker du tycker är kul, det skyddar mot stress. I längden funkar det dåligt att välja bort saker du mår bra av för att hinna med annat.