Att be om hjälp

Våga bekräfta dina känslor

Alla har vi våra egna erfarenheter av vad det betyder att må dåligt, ofta mer lika varandra än vad vi tror. Att prata om dem är att aktivt arbeta mot reaktionerna av en ond spiral av tankar. Oavsett om det är gamla tankar som gör sig påminda eller nya händelser som orsakat tankarna denna gång kan ett samtal med någon vi litar på ge oss andrum och distans till problemet framför oss.

Viktigt att komma ihåg:

DU är viktig. Du är värd att bli sedd, hörd och bekräftad.
Att sätta ord på dina tankar, upplevelser och känslor kan hjälpa till att förstå sig själv och vad som händer dig. Det kan vara otroligt jobbigt men när det väl är gjort kan det ge en enorm lättnad.
Vänd dig till en person, vuxen eller vän, som du känner kan lyssna utan att värdera och döma. Du är värd att lyssnas på, oberoende av dina prestationer och handlingar.
Det tar tid att våga öppna upp sig om saker och ting till någon, oavsett hur mycket du litar på individen sedan innan. Rom byggdes inte på en dag, det behöver inte samtalet heller.

Förbereda sig

Bli medveten om dina ramar

Oavsett hur mycket förberedelse som görs innan kan vad som helst hända när samtalet väl ska genomföras, det är okej. Allt går inte alltid som man har tänkt sig men att ha förberett sig lite innan kan skapa en trygghet i samtalet.

Tips för att förbereda sig:

Skriv ner det du vill berätta

– Spelar ingen roll om det är punktform, exakt ord för ord, en tankekarta eller något helt annat. Du ska göra det som passar dig. Det är du som ska berätta så det viktigaste är att du känner dig bekväm i vilken form du än väljer att använda.

-Det finns inget rätt och fel, vi är alla olika.

Bestäm vem du litar på för att berätta till

-En kompis är bra men ibland behövs perspektivet från en vuxen, men inte alltid.

-Är du osäker på vem du vill prata med kan du alltid kontakta BRIS och testa samtalet med dem. (Där kan du alltid vara anonym om du önskar)

Genomföra samtalet

Du sätter ramarna

Du väljer samtalsform. Är du mest bekväm med sms, mejl eller brev går det lika bra som ett muntligt samtal i person eller på telefon. Kom bara ihåg att det är lättare att missförstå någon i text än muntligt.
Oftast är det enklare att prata med någon när ni gör något samtidigt då allt fokus inte hamnar på det som berättas, exempel skulle kunna vara att gå på promenad, diska eller äta middag.
Om du inte vet hur du ska börja samtalet kan du alltid fråga personen om dess egna erfarenheter. ”Har du varit med om att ….?” eller ”när du var i min ålder, tyckte du att ..?” Det jämnar ut sårbarheten mellan er när båda berättar om era erfarenheter.
Be om hjälp. Detta tydliggör för personen tidigt att du anförtror dig och personen blir då mer mottaglig för att kunna just hjälpa.
Är du orolig för reaktionen på det du kommer att berätta? Säg det och hjälp personen att ge dig ett bättre och lugnare bemötande.

Jag kanske inte vågar?

Det är okej att vela. Ämnena som behövs pratas om är ofta personliga och dela med sig kan vara väldigt jobbigt. Ett bra tips är därför att göra en lista med för -och nackdelarna av att berätta eller prata med någon.

Är detta något jag klarar av själv eller behöver jag hjälp?
Vad är det bästa scenariot om jag berättar?
Hur kommer jag att må längre fram om jag inte berättar?

Listor är ett jättebra sätt att strukturera upp sina tankar och känslor för att försöka få rätsida på situationen. Detta är däremot bara ett redskap och inte målet.