Skip to content
Sök

Psykiska besvär
Stress oro & ångest

På den här sidan finns grundläggande information om stress ångest och oro, hur de kan upplevas, vilken funktion de fyller och hur vi kan hantera dem. Förståelse och kunskap om besvären kan vara ett bra första steg till att lättare hantera och kontrollera besvären.

Vi börjar med att gå igenom oro och vad det är och hur det kan uttrycka sig.

Oro

Oro är när vi tänker mycket på något negativt som skulle kunna hända, tankar som snurrar och som kan göra det svårt för oss att koncentrera oss på annat. Oro kan också kännas i kroppen i form av magont och spänningar.

Vad beror oro på

Oro har varit en viktig del för vår överlevnad då den hjälper oss att förbereda oss på olika situationer eller scenarier som skulle kunna hända. Oro är helt enkelt vår hjärnas sätt att försöka förbereda oss på olika situationer.

Hantera oro

Att vi oroar oss kan vi inte göra så mycket åt. Men vi kan arbeta aktivt mot att inte låta oron påverka oss negativt eller låta oron växa. Det är lätt att falla in i undvikande beteenden eller skapa skyddsåtgärder, exempelvis inför prestationer eller situationer vi oroar oss för. Om vi oroar oss mycket över att misslyckas så kan det resultera i att undvika situationer eller att vi överförbereder oss. Genom att undvika eller överförbereda situationer ger vi oron möjlighet att växa. Därför behöver vi aktivt gå emot oron för att inte låta oron bestämma över oss.

Ångest

Vad är ångest och hur känns det?

Ångest kan kännas olika för olika personer. Ångest är en stark version av oro och kan kännas som en rastlöshetkänsla i kroppen. Ångest kan också upplevas som känsla av overklighet -som att vara i en bubbla. Alla kan uppleva ångest i olika grader och en del upplever ångest mer än andra.

Vad beror ångest på?

Ångest är ett alarmsystem som har ursprung i vår biologi, den ska göra oss  starka, snabba och vaksamma, för att vi ska klara av en farlig situationer till exempel genom att springa fort eller försvara oss mot något farligt. Hjärnan kan inte göra skillnad på vilka situationer som faktiskt farliga och inte, exempelvis kan hjärnan inte göra skillnad på faran i att bli jagad av ett rovdjur eller att inte tillräckligt många likes på sociala medier. 

Hantera ångest

Ångest funkar på samma sätt som oro. Ju mer ångesten styr oss desto större utrymme får den. Därför är det viktigt att utmana ångesten genom att inte låta den begränsa oss. Ångest är inte farligt men om man lider mycket av sin ångest kan vi behöva ta hjälp. Men som ett första steg för att hantera ångest är att ha grundläggande förståelse om ångest och uppmärksamma i vilka situationer den drar igång. För det första så uppstår känslor på grund av våra tankar. Hur vi tolkar våra tankar resulterar i hur vi känner. Så genom att analysera våra tankar som uppstår kan vi få fatt i vad som orsakar en känsla.

Hur kan du hanterar ångest i stunden

1. Jaha nu har jag ångest- acceptera att den är där och agera inte på den genom att fly från känslan. Om vi agerar på ångesten talar vi om för hjärnan att situationen är ”farlig”.
2.  Ta det lugnt och andas normalt.
3. Beskriv för dig själv vad som händer, varför känner jag mig rädd, orolig osv.
4. You got this- Genom att acceptera, andas och analysera situationen tar du kontroll.

panikångest

Är en stark form av ångest som kommer plötsligt. Att få panikångest är INTE farligt,
men fruktansvärt obehagligt och kan vara skrämmande,
framförallt om vi inte förstår vad det är som händer.
Panikångest uppkommer för att hjärnan fått för sig att vi är i fara och
rädslan förstärker kroppens reaktion och du får panik. Att vara med om en
panikattack är inte ovanligt. Ungefär var tredje person har någon gång fått en panikattack,
till exempel under en period med mycket stress. 

 

stress

Att vara stressad är i sig inte farligt. Det är avsaknaden av återhämtning som sliter på psyket och kroppen. Om vi inte får utrymme att vila och varva ner mellan stressade situationer blir stressen en negativ stress. Det är den typen av stress som ingår i psykiska besvär. 

Vad är stress och vad händer i kroppen

Stress gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, höjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras av stresshormoner bl. a. adrenalin. Syftet med kroppens stressreaktioner är att förbereda oss för att ta itu med utmaningar och problem. Stressignaler är hjärnans sätt att göra kroppen beredd på handling. Energiökningen hjälper oss att fatta beslut, bli snabbare, starkare, bättre koncentrerade, och lättare för att få något gjort.

Varför kan stress vara dålig

All stress kan bli ohälsosam om kroppen är stressad för länge utan möjlighet att återhämta sig.
Långvarig stress/negativ stress sliter på kroppen och kan göra oss sjuka. Man kan lättare drabbas av infektioner, huvudvärk, värk och spänningar i kroppen, nedstämdhet oro/ångest. Negativ stress kan göra det svårare att sova och slappna av.

 

Stress = tömmer vårt batteri

Återhämtning= fyller på vårt batteri

Återhämtnings systemet i kroppen aktiveras av inre lugn, ro och avslappning. Om inte livet erbjuder tillräckligt många sköna, positiva och rogivande stunder måste vi skapa ett inre lugn ändå, för att må bra nu och på sikt. Det viktigt att få pauser från stressen, att vila för att kunna fylla på med ny energi. Det kallas för återhämtning.

Nyckeln till att motverka negativ stress är återhämtning. Det finns olika sätt att återhämta sig. Förutom vila kan återhämtning också vara att göra något kul, vara i naturen, ta en promenad eller umgås med någon du mår bra av. Vad som funkar bäst beror på dina behov som person.

När du ska fylla på ditt batteri kan det vara bra att fundera på vilket område du tömt på energi. Är det fysisk trötthet för att du har utsatt
kroppen för stor press eller du socialt trött för att du varit i många sociala sammanhang?
Fundera på vilken trötthet du känner och hur du kan göra för att återhämta dig.

Generella tips för återhämning

Försök äta mat med tillräckligt mycket näring och sova lagom mycket. Hjärnan och kroppen behöver få näring och sömn på ungefär samma tider varje dag för att funka bra och hantera stress.
Rör på dig varje dag, det brukar hjälpa mot stress. Men träna inte för hårt. Du kan till exempel ta en promenad, yoga hemma eller göra något annat som känns bra för dig.
Öva på att slappna av och lugna ner dig själv. Du kan till exempel testa andningsövningar (googla fram några som passar dig) eller bara vara ute i naturen.
Ta korta pauser när du pluggar. Det är viktigt att pausa några minuter då och då när du håller på med något i flera timmar.
Tänk på att vila även från stressande tankar. Det kan du göra genom att till exempel kolla på en serie eller lyssna på en podd du gillar, så att du kan fokusera på annat.
Träffa personer du tycker om och gör saker du tycker är kul, det skyddar mot stress. I längden funkar det dåligt att välja bort saker du mår bra av för att hinna med annat.

  • Oro

    Kan upplevas som

    • Tänka mycket på något som skulle kunna gå fel.​
    • Tankar som snurrar som gör det svårt att tänka på annat. ​
    • Kan kännas i kroppen, som ont i magen och spänningar

    Varför känner vi oro

    • Hjärnans sätt att förbereda sig på en situation

    Utmana oro genom att

    • Inte agera på oron, då ger vi oron utrymma att ta över och växa
    • att inte låta oron begränsa dig genom att skapa undvikanden beteenden eller skyddsåtgärder.
  • Ångest

    Kan upplevas som

    • Stark form av oro
    • kan kännas som rastlöshet eller overklighet

    Varför känner vi ångest

    • En viktig och biologisk funktion för vår överlevnad
    • Ett alarmsystem- som är olika känsligt hos oss

    Utmana ångest genom att

    • Acceptera känslan.
    • Ta det lugnt och andas normalt.
    • Beskriv för dig själv vad som händer
    • inte låta ångesten begränsa dig.

     

     You got this- Genom att acceptera, andas och analysera situationen tar du kontroll.

  • Negativ stress

    Kan orsaka

    • huvudvärk, spänningar och värk, oro och ångest.

    Varför upplever vi negativ stress

    • Brist på återhämtning

    Hur kan vi motverka negativ stress

    • Återhämta dig mellan stressade situationer
    • Träna medveten närvaro

    medveten närvaro