Den mentala tallriksmodellen beskriver sju olika aktiviteter som forskningen konsekvent visar är viktiga för vårt mentala mående. Den togs fram 2012 av amerikanska psykiatriker och forskare inom hjärnan (främst David Rock och Daniel Siegel) för att på ett enkelt sätt kommunicera om hjärnans grundläggande behov för psykiskt välbefinnande och återhämtning. Deras tanke byggde på kommunikationen kring kostens tallriksmodell för att öka förståelsen kring hur våra vanor och beteenden påverkar vårt mående. Annan forskning bekräftar just kopplingen mellan dessa så kallade skyddande faktorer beskrivna i den mentala tallriksmodellen och psykisk hälsa, där kommunikation till unga om vad de själva kan göra för att bygga goda vanor lyfts fram som ett prioriterat område för att förebygga utveckling av psykisk ohälsa (Ekman et al., 2021).
Den mentala tallriksmodellen ska inte tolkas utifrån tid som ska ägnas åt de olika aktiviteterna på ett dygn utan kan ses som ett tankestöd för att förstå vilka grundbehov hjärnan har för att kunna fungera optimalt gällande våra tankar och känslor. Alla människor är olika och det finns inte ett recept för hur fördelningen ska se ut mellan de olika aktiviteterna som är bäst för alla. Däremot kan modellen fungera som vägledning för att reflektera över hur balansen ser ut mellan de olika delarna för att identifiera möjliga över- och underskott. Det är aldrig för sent att bygga goda vanor och hjärnan formas om som svar på vår miljö. Därför är kommunikation om vad vi alla själva kan göra för att bygga goda vanor kopplade till våra skyddande faktorer särskilt viktiga.
Vill du ta del av forskning bakom Mentala tallriksmodellen kan läsa:
The Healthy Mind Platter. Neuroleadership Journal, 4, 1–23.
Rock, D., Siegel, D., Poelmans, S.A.Y. & Payne, J. (2012).
A Flourishing Brain in the 21st Century: A Scoping Review of the Impact of Developing Good Habits for Mind, Brain, Well-Being, and Learning. Mind, Brain and Education
Ekman et al., 2021.
