Skip to content
Sök

ångest panikångest & stress

Du som ledare kommer garanterat möta unga som upplever tillfälliga eller långvariga svårigheter med sitt mående. På denna sida lyfter vi besvär, vad de kan bero på, yttra sig och hur du som ledare kan agera.

På den här sidan finns grundläggande information om stress ångest och panikångest, hur de kan upplevas, vilken funktion de fyller och hur vi kan hantera dem. Förståelse och kunskap om besvären är bra för dig som ledare att känna till, både för dig själv och i din roll som ledare

ångest

Ångest

Ångest kan kännas olika för olika personer. Ångest är en stark version av oro och kan kännas som en rastlöshetkänsla i kroppen. Ångest kan också upplevas som känsla av overklighet -som att vara i en bubbla. Alla kan uppleva ångest i olika grader och en del upplever ångest mer än andra.

Vad beror ångest på?

Ångest är ett alarmsystem som har ursprung i vår biologi, den ska göra oss  starka, snabba och vaksamma, för att vi ska klara av en farlig situationer till exempel genom att springa fort eller försvara oss mot något farligt. Hjärnan kan inte göra skillnad på vilka situationer som faktiskt farliga och inte, exempelvis kan hjärnan inte göra skillnad på faran i att bli jagad av ett rovdjur eller att inte tillräckligt många likes på sociala medier.

Ångest funkar på samma sätt som oro. Ju mer ångesten styr oss desto större utrymme får den. Därför är det viktigt att utmana ångesten genom att inte låta den begränsa oss. Ångest är inte farligt men om man lider mycket av sin ångest kan vi behöva ta hjälp. Men som ett första steg för att hantera ångest är att ha grundläggande förståelse om ångest och uppmärksamma i vilka situationer den drar igång. För det första så uppstår känslor på grund av våra tankar. Hur vi tolkar våra tankar resulterar i hur vi känner. Så genom att analysera våra tankar som uppstår kan vi få fatt i vad som orsakar en känsla.

  • Undersök
    Uppmuntra personen till att prata om ångesten med dig eller någon annan som en har förtroende för,  eller att själv reflektera över vad som kan skapa ångesten. Exempelvis genom att fundera kring om ångesten uppstår i vissa situationer eller om det finns tankar som är kopplade till ångesten.
  • Påminn om
    Det är viktigt att påminna om att ångest inte är farligt och är väldigt vanligt.
  • Ta hjälp
    Men upplever en person att ångesten påverkar livet negativt genom att begränsa eller hindra. Då behövs antagligen professionell hjälp för att hantera ångesten. Läs mer om var en kan vända sig vid behov av stöd HÄR 

Behöver du som ledare stöd? HÄR finns tips om vart en kan vända sig

PANIKÅNGEST

Är en stark form av ångest som kommer plötsligt. Att få panikångest är INTE farligt, men KAN VARA fruktansvärt obehagligt och kan vara skrämmande, framförallt om vi inte förstår vad det är som händer.
Panikångest uppkommer för att hjärnan fått för sig att vi är i fara och rädslan förstärker kroppens reaktion och vi får panik.
Att vara med om en panikattack är inte ovanligt. Ungefär var tredje person har någon gång få panikångest.

Panikångest kan yttre sig genom:

  • Hjärtat slår snabbt och hårt.
  • Det kan kännas svårt att andas, som ett tryck över bröstet.
  • Man kan bli yr, må illa och kännas som att en ska svimma.
  • Man kan kallsvettas.
  • Stickningar eller domningar i händerna eller fötterna.
  • Man kan börja darra/skaka och känna dig svag i musklerna.
  • Plötslig svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor.

 

  • Vara lugn
  • Påminn personen att den INTE ÄR I FARA.
  • Andas lugnt med personen

Kolla gärna in mer tips och information om panikångest. Det hittar du HÄR

stress

Att vara stressad är i sig inte farligt. Det är avsaknaden av återhämtning som sliter på psyket och kroppen. Om vi inte får utrymme att vila och varva ner mellan stressade situationer blir stressen en negativ stress. Det är den typen av stress som ingår i psykiska besvär. 

Vad är stress och vad händer i kroppen

Stress gör kroppen redo för fysisk aktivitet. Kroppen reagerar med ökad puls, höjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända och immunförsvaret aktiveras av stresshormoner bl. a. adrenalin. Syftet med kroppens stressreaktioner är att förbereda oss för att ta itu med utmaningar och problem. Stressignaler är hjärnans sätt att göra kroppen beredd på handling. Energiökningen hjälper oss att fatta beslut, bli snabbare, starkare, bättre koncentrerade, och lättare för att få något gjort.

Varför kan stress vara dålig

All stress kan bli ohälsosam om kroppen är stressad för länge utan möjlighet att återhämta sig.
Långvarig stress/negativ stress sliter på kroppen och kan göra oss sjuka. Man kan lättare drabbas av infektioner, huvudvärk, värk och spänningar i kroppen, nedstämdhet oro/ångest. Negativ stress kan göra det svårare att sova och slappna av.

Vikten av återhämtning

Återhämtnings systemet i kroppen aktiveras av inre lugn, ro och avslappning. Om inte livet erbjuder tillräckligt många sköna, positiva och rogivande stunder måste vi skapa ett inre lugn ändå, för att må bra nu och på sikt. Det viktigt att få pauser från stressen, att vila för att kunna fylla på med ny energi. Det kallas för återhämtning.

Prata och påminna om vikten av återhämtning. Skapa samtal och var nyfiken på hur dina deltagare tar hand om sin hälsa.

Tips du kan lyta för återhämtning:

• Försök äta mat med tillräckligt mycket näring och sova lagom mycket. Hjärnan och kroppen behöver få näring och sömn på ungefär samma tider varje dag för att funka bra och hantera stress.

• Rör på dig varje dag, det brukar hjälpa mot stress. Men träna inte för hårt. Du kan till exempel ta en promenad, yoga hemma eller göra något annat som känns bra för dig.

• Öva på att slappna av och lugna ner dig själv. Du kan till exempel testa andningsövningar (googla fram några som passar dig) eller bara vara ute i naturen.

• Ta korta pauser när du pluggar. Det är viktigt att pausa några minuter då och då när du håller på med något i flera timmar.

• Tänk på att vila även från stressande tankar. Det kan du göra genom att till exempel kolla på en serie eller lyssna på en podd du gillar, så att du kan fokusera på annat.

• Träffa personer du tycker om och gör saker du tycker är kul, det skyddar mot stress. I längden funkar det dåligt att välja bort saker du mår bra av för att hinna med annat.